Göteborg... Ellar?

I fredags åkte jag till Göteborg!

Det var så himla konstigt fika på flyget. En ostpinne! Alltså inte ostskivor utan en ostPINNE. Jag sparade den i handväskan och gav den till Karin. Hon åt med god aptit.

När jag kom hem till Karin fick jag (laga) mat och dricka vin.

Jag var supertrött efter superlång dag så jag förordade en tidig kväll.

På lördag gick vi på stan' och tittade på saker. 

Lite information om dagens händelser i Karins hus.

När vi kom hem la vi oss i sängen och såg på film och åt godis.

 
Jag försökte somna lite

men småflickerna var så sockerhöga att det var omöjligt.

Till middag blev det texmex! Och vin.

Sen gav vi oss ut i gbgnatten.

Per kom direkt från jobbet och var glad.

Karin var också glad.

På söndag tog vi sovmorgon, eller iallafall jag. Låg i sängen medan Karin gjorde pannkaksfrukost till mig, sig, Anna och Per.

Sen gick vi ut i skogen som finns i Karins hiss.

Och på museum!

Den här tavlan var så genialisk att jag nästan dog.

Sen gick vi på hagabion. Där hade dom den mest gudomliga dryck jag någonsin smakat.

Söndagsmiddag.

Vi stannade kvar och gick på bio också.

Nästa morgon tassade jag upp tidigt. Lillisen gör sin klassiska sovpose. Hon ligger alltid med armen så där när hon sover.

Åt en perfekt avocado. Sen blev jag less på att alla avslutar sina meningar med ellar (eller). Är det nått kollektivt ticks? Jag blev så upprörd att jag åkte hem. Superb helg har jag iallafall haft.

Med ett a till skulle Lariam kunna vara ett anagram för malaria.

Jag har börjat ta malariamedicin. Den heter Lariam och vart man än läser, på internet, står det att man a) tappar håret b) får en psykos c) dör. Ungefär. Vaccinationssköterskan varnade inte om någon av ovanstående bieffekter, hon sa bara att man eventuellt kunde få konstiga drömmar. Sagt och gjort så hade jag en konstig dröm i natt. Den innehöll alla obehagliga känslospektrum i hela världen (förutom ren och skär skräck). Jag gjorde bort mig, tappade bort min mamma, tappade kontrollen och såg ett flygplan störta. Jag vaknade med ren och skär ångest, trots att jag visste att det var en dröm. Nu har det gått några timmar men det finns fortfarande en stark olustkänsla kvar i kroppen. Nå väl, hellre det än att vara psykotisk utan hår.

För att lugna mina nerver gick vi ut på en urban walkabout. 

Jag införskaffade lite färdkost och fick genast flashbacks till dagistiden. Då när man åt apelsin ute på vintern och fingrarna blev iskalla. 

 Vi gick och tittade på änderna, tyvärr hade vi inte med något bröd. Kände mig som en snåljåp.

Walkabouten avslutades på sjukhuset där vi letade efter medicinska experiment att delta i samt intog kaffe och mazarin. 

Suddiga bilder från en lördagskväll

 På väg hem till Stina insåg jag att jag glömt systemetkassen hemma. Jag var så himla fokuserad på att ta med soporna att jag glömde spriten. Spriten som jag dessutom trotsat snöstormen för att kunna köpa.

 Stina förbarmade sig över mig och bjöd på rö'vin.

 Vi diskuterade det här med fotominer och hur stel man kan vara.

 Sen gick vi ut. Jag stod bakom Stina och tänkte att om hennes hår var lite mindre lockigt hade det där kunnat vara jag. Intressant tanke.

Lite barhäng.

 Sen lite häng vid ett bord.

 Jessica och Stina sitter och äger upp en civilekonom. 

 Han hade slagit på stort när det gällde att ragga. Han presenterade sig själv som skådis, musiker och akademiker och hade dessutom gjort en egen wikipediasida om sig själv. Dom sågade och sågade jag skrattade och skrattade. Stackars civilekonom. Han försvann ganska fort med svansen mellan benen.

 Sen blev det dans

 dans

 dans.

Följt av sittpaus

 där Stina tog till diverse knep för att bli av med sin hicka.

 Vi halv två tackade jag för mig. Nöjd med kvällen tog jag bussen hem och la mig i sängen med mitt bästa spel, tempel run.