Klockan 06:30 var det mörkt ute och snö på marken.

Det är något som skaver och retar, som får min mage att fladdra och min hjärna att snurra. Jag blir orolig och planerar mig till sömns, skriver listor, antecknar allt med största noggrannhet i min almanacka och vill ständigt veta, vad händer idag, imorgon, om en månad, om två år. Kontrollbehovet går i taket, jag vill helst göra allt själv. Tillslut blir symtomen problemet, jag blir grinig, arg och ledsen eftersom jag inte kan få exakta planer för allt, eftersom jag inte kan se in i framtiden.

En liten tillbakablick över tid som flytt.

Här är lite som hänt i helgen.

Jag fick träffa Karin som mest var sugen på nakenmarsvin och hundar.

På lördagen tog vi en heldag med skulpturparken, dinner&amovie samt drinkar på lokal.

Jag skulle bevisa att jag är synsk genom att skriva en vinnande lottorad. Jag är inte synsk, fick in två rätt.  Besvikelsen är total. 

Det har varit en rätt fin helg. Nu måste jag försöka hitta tillbaka min motivation att plugga. Tentan börjar närma sig med stormsteg och jag har ingen lust att spara allt till sista minuten. Huvudet in i böckerna, från och med nu, mao.

Alltså photo boot!!! Ge deeeej!

Så här kan en skoldag se ut om man fotar den med photoboot.

 Idag har jag varit i skolan hela dagen och jobbat med min basgrupp. Mest jobbade jag med Jessica.

Det gick ganska dåligt idag. Ingen fattade riktigt vad som ska göras och allt gick i slow mo.

Sånna dagar är det ju himla bra att man har photo booth.

Vad resten av basgruppen gjorde? Dom satt runt omkring och skrattade och klappade händerna.

Måndag i Umeå

Jahaja. Då är man tillbaka i Umeå men med minnen om fornstora dagar. Tyvärr är den här bilden så himla dålig men jag ska försöka förklara lite tydligare. Det är söndag morgon, jag ligger i sängen och drar mig, Hannes kommer och sätter sig i soffan och dyker ner i gårdagens godisskål. Sen sitter han där och mumlar och funderar kring godis och livet. "Är det här en snickers eller en marsbar" kunde man bland annat hör mellan tuggorna. Jag låg i sängen och fnissade lite. Det var fint. Hannes gillar godis. Om man tittar noga på bilden så ser man att han har käften full.
Annars tycker jag att Anna skrivit fint om helgen och hur hääääärligt det är att vara tillsammans.

Nu måste jag springa till skolan. Puss hej.

En lördag i götet

 När Anna och Pär kom för att äta frukost visade det sig att jag och Pär, helt omedvetet, matchat våra outfits. Great minds think alike.

 Sen gick vi över en bro och längs med ett vatten.

 Det fanns mycket olika att titta på. Snorkallt var det också.

 När vi var färdigpromenerade pausade vi på designmuseet. 

 På kvällen åt vi koreansk middag.

 Gott och fint och så.

Lördag avslutades (såklart) med lördagsgodis och Hitlers sista dagar i bunkern.

I morgon åker jag hem och det känns ju så där. Mera semester åt folket!

Nu och då

 Februari 2011

Oktober 2012.

En fredag i Götet.

 I dag har jag och Simon varit på museum och tittat på uppstoppade djur.

 Bland annat en säl

 och en isbjörn

 och nått sjukt obehagligt

 och en elefant

 och ett bevis på att man aldrig ska välja de billigaste plastögonen.

 När vi blev less på lukten av formalin tog vi en läsk.  Jag hittade en som var gjord för mig altermativt av mig.

 Vi hade ett långt och intressant samtal om evolutionen.

 Sen mötte vi Karin som visade några joniska kolloner.

Jag visade nått roligt, troligtvis ett uppstoppat djur.

Vi avslutade kvällen med pizza, vin, kortspel och mystiska atletiska utmaningar.

God natt från GBG.

hej mamma!

Här är min nya lugg!

MVH// Din dotter i stor stan

Äntligen på plats.

Så här såg det ut igår kväll när jag och Simon flög flygplan. 

 Så här såg det ut igår kväll när vi kom fram till Göteborg.

Karin bjöd på dumpstrat fika.

Så här såg det ut i morse när Karin tog hand om sina murgrönor, dom har fått löss.

Nu ska vi göra stan.

WIN!

Jajjebox, jag är vaken och uppe och nästan färdig, ska bara koka kaffe till termosmuggen och packa väskan. Tack Hannes för väckningen, tack världen för solen som skiner och tack till Erik som ställde fram en tekopp åt mig.

Ikväll far jag till G to the B to the G för en helg med alla syskon, och med alla menar jag verkligen alla. Det ska bli så himla himla trevligt.

Åh nej, jag kom just på att jag har punktering och måste gå till skolan. Bläääää jag hatar att gå till skolan.

Ha en bra dag, världen!

Tvaga mig!

 Silvrig klänning från monki i storlek s/xs

 Jävligt tajt historia med spets, köpt på JC. Storlek xs

Kjol som jag köpte på nån sån där dyr second hand affär i Göteborg. Den är väl typ en 36:a eller så.

De här plaggen tänkte jag göra mig av med, typ sälja på tradera. Men kanske att någon annan är intresserad av att köpa/kräva att få dom?

För övrigt köpte jag en tvättsvamp idag. Jag har nämligen en romantisk bild av att jag ska sitta i badet, hålla om mina knän och grina alt. feberfrossa samtidigt som någon försiktigt stryker över min rygg med svampen. Lite nu och då kramar dom ut ljummet vatten över mina axlar. Jag pitchade idéen här hemma, ingen kände sig vidare värst manad. Så när det var baddags satt jag där i karet och tyckte synd om mig själv. Man kan inte stryka sig själv över ryggen med en tvättsvamp, ensam är verkligen inte stark.

FAIL

Här sitter jag och skäms (fast det ser mest ut som att jag kråmar mig). Det blev bara fail idag. Stängde tydligen av väckarklockan och vaknade istället klockan tio. Jag har sovit tio timmar och brutit mot det gyllene regeln, att alltid kliva upp senast klockan nio. Hur kan en 27 år gammal människa ha så här svårt att ta sig upp ur sängen? Jag är som en tonåring. Kanske att jag ska börja beställa telefonväckning, någon som känner sig manad?

Inte nog med att jag failade mig själv, hela min dagsplan blev förstörd. Hade planerat att hinna plugga och träna innan skolan. Nu fick träningen strykas och hela mitt duschschema har blivit förstört. Jävla skit.

Nå väl, jag har iallafall skjortkrage och nykammat hår.

Snor, snark och sims.

Jag är totalt omringad av snor, snörvel och slemhostningar. Alla i den här lägenheten är förkylda, förutom jag. Ett exempel är bilden ovan då mitt förkylda frukostsällskap satt och spottade slem i ett glas. Det känns som att jag bara går och väntar på att jävulskapet ska slå till. Nu kanske det kan vara så att jag inte alls blir sjuk för jag har nämligen börjat med en hälsosam livsstil. Jag äter B-vitamin, mest för att håret ska sluta ramla av, jag försöker träna nån gång i veckan, jag (försöker) att inte äta go göda mitt i veckan och jag har lagt om mina sömnrutiner. Sömnen är egentligen det som är mest spännande. Jag är alltid trött. Oavsett hur mycket eller lite jag sovit så kan jag alltid sova några timmar till. Under en veckas tid har jag inte sovit mer än kanske 7 timmar per natt. Det har inte varit planerat utan bara blivit så av olika orsaker. Under denna vecka har jag varit trött men på ett annat sätt. Ungefär som skillnaden mellan jag-är-trött-för-jag-har-sprungit-maraton och jag-är-trött-för-att-jag-har-suttit-framför-datorn-hela-kvällen. Mindre sömn ger mig en vaknare trötthet, eller hur man nu ska förklara det. Därför är min nya plan att sova 7-8 timmar/natt (istället för 9-10-11-12) och  vakna senast klockan 09.00. Vi får väl se hur länge det funkar. Jag ger det tre dagar. Det var tungt i morse, låg och lyssnade på radio i en timme innan jag klev upp men det är väl ok? Man måste ju få dra sig!

Intervjun igår gick för övrigt skitbra. Det var en mycket glad och öppen tjej jag pratade med. Vi snackade i 30 minuter (och jag som var orolig att vi inte ens skulle kunna få ihop 10). Jag höll ett nästan krampaktigt tag om mina armar för att förhindra mina händer från att vifta runt, avbröt inte en enda gång men, hörde jag när jag pinades med att transkribera hela alltet, sa ääääähm innan varje fråga. Sjukt irriterande.

Nu ska jag plugga så att jag sen får simsa.

Skulle du blotta din själ för mig?

Här sitter jag, i ett grupprum på universitetet, och tränar på att se förtroendeingivande ut, trots mitt smutsiga hår och mina ringar under ögonen. Om cirkus en kvart ska jag nämligen genomföra en kvalitativ intervju angående alkoholvanor, ett ämne som kan vara betydligt mer känsligt än vad man kan tro. Så nu gäller det att få den här respondenten att lita på en vilt främmande människa och berätta sina innersta tankar och känslor om sin egen relation till alkohol. För mig blir det en bra övning i samtalsmetodik. Saker jag måste träna på: sitta still, hålla händerna stilla, inte avbryta och inte säga ööööh. Det blir nog bra ska ni se.

fack åff

Jag upptäckte att jag satt så här. Försökte inte vara cool, var inte arg, det var bara bekvämt. Testa.
Sen sist har det ju gått ett tag och jag har gjort lite olika. Tex firat världens bästa lillebror som fyllde 16 (time flies), assat David på fotojobb samt modellat lite, sett på film, spelat sims och varit på loppis. Det har varit en ganska händelserik helg och jag har inte tagit ett enda foto. Jag fotar mindre och mindre hela tiden, det var skitlänge sen jag gjorde en ordentlig instagram uppdatering. Jag skyller på vädret. Det är kallt och regningt = har fingervantar (kan ej använda touch screen), vill inte att mobilen ska bli blöt. Det känns alltid så tråkigt att blogga utan bilder så följden av mitt icke-fotande blir sämre uppdateringar.
Imorgon ska jag utföra en kvalitativ intervju och känner mig varken redo eller peppad. Känner mig inte så peppad på nått idag , typisk söndag m.a.o.
Nu ska jag antingen spela lite sims eller plugga lite... svårt val.

Viggo at the dentist

 I dag har jag varit hos veterinären med Viggo.

 Han fick en liten sömnspruta och sov sedan djupt och fint medan djurdoktorn fixade lite olika.

 Sen for vi hem och han fortsatte sova

fast nu med ögonen öppna.

Hunten mår iallafall bra. Han har en liten infektion i tån och ett litet utslag i armhålan men det är inget som inte lite penicillin kan fixa. 

Jag mår ok. Behöver inge penicillin, bara lite vin.

Ett inlägg utan foto! Va falls...

Om alla goda ting var tre, gud fanns och livet var underbart så hade jag väl nu skrivit nått i stil med:

Hurra! dagen blev bäst. David vaknade och var totalt frisk. Han gjorde frukost på sängen och vi kollade på en helt ny säsong game of thrones. Sen cyklade jag till Katrin i strålande sol och plus 20 grader. På marken hittade jag en trisslott, vann skitmånga miljoner och kunde köpa mig lycka, välmående och resor till varmare breddgrader.

Nu är inte alla goda ting tre, gud finns inte och livet är inte (alltid) underbart, så istället får jag skriva nått i stil med:
Dagen blev okej.

Katrin sa att om jag har tur får jag börja terapin innan jul. Sen pratade vi om mig. Det gör vi alltid. Mig i olika ekvationer tillsammans med andra människor och hur det ska fungera rent praktiskt. Nu och då hamnar man ju i situationer där man måste sätta sig själv och sitt eget välmående i andra hand. Sånna situationer brukar jag och Katrin prata om. Hon brukar förklara att det egentligen inte ska vara så där men sen håller hon med om att det är oundvikligt i vissa fall och sen pratar hon alltid några minuter om vikten av att ha ett smultronställe där jag kan återhämta mig. Katrin står alltid på min sida och när jag har känslor som jag kanske tycker är fåniga rättfärdigar hon dom och säger att dom är okej. Det är skönt.

På kvällen tränade jag ett asroligt pass. Det var ett step-pass. Jag tror att jag gillar step för att det blir så militäriska ljud när alla går i precis samma takt. Det ger rysningar av skrämmande välbehag. Kanske jag var militär i ett tidigare liv? Vem vet? Sen kokade jag god soppa och pluggade och nu ska jag sova. Inget mer och inget mindre.

p.s
Har gjort en asbra spellista genom att copy+pastea valda låtar från andras spellistor.
d.s

Det är grått ute och mitt rum är så fruktansvärt oranget...

Försöker få min hand att se ut som om den tillhör någon annan.

Denna dagen, än så länge ej ett, liv. Har legat i sängen och slösurfat i ca. två timmar utan att riktigt komma mig för något alls. Har en inneboende liten irritation som hängt med några dagar. Den bökar runt och biter mig inni kroppen. Först tänkte jag att det måste vara mina seratoninhalter som är  knasiga igen och då blev jag ännu mer irriterad, och less, och grinfärdig. Sen kom jag på att det hela nog bara beror på de gamle hederliga pre menstruella spänningarna. Det gjorde mig faktiskt lättad. Skönt när kroppen (hjärnan) beter sig som alla andras kroppar (hjärnor). Min pojkvän ligger bredvid mig i sängen och är dyngsjuk. Han hostar slemmig, andas astmatungt, har säkert feber och är så där bräckligt ömtålig att man knappt vågar röra i honom. Det gör allt sju resor värre. Min inneboende irritation brukar nämligen ha den effekten att jag blir rastlös och en smula otrevlig. Man kan ju inte kräva att en sjuk människa ska underhålla en och man kan inte heller hålla på och snäsa åt dom, det är inte okej. Sjuka människor kräver/förtjänar ett kärleksfullt, eller åtminstone trevligt, bemötande.
Om några timmar ska jag masa mig iväg till sjukan och träffa Katrin R. Det blir nog bra. Jag ska höra om hon någonsin satte mig i kö till psykoterapi. Om inte så har jag googlat runt lite för egen vinning. Det finns en uppsjö av privata psykoterapi mottagningar i Umeå. (Bland annat den här. Dit tänker jag då inte vända mig, herregud är deras hemsida från 1996 eller?) Kanske att jag ska starta en liten insamling där man varje månad kan få lämna ett litet bidrag för att finansiera mitt välmående?

Åh du stora grymma värld, vänd denna dag åt mig! Amen.