I går innan vi skulle somna så låg Mark och förhörde mig inför dagens historiaprov, det var riktigt kul. Mark är bra på att förhöra för han är på riktigt intresserad och frågar så här följdfrågor eller så berättar han nått som har med saken att göra. Men jag tror att det till slut blev försent och för stora diskussioner för helt plötsligt ligger jag där och inser att jag är hur gammal som helst! Låt mig förklara. Hela ens kropp är uppbyggd av celler som delar sig och delar sig alltså betyder det att den ursprungscell som du kommer från är en cell som ursprungligen var dina föräldrars ursprungscell och som sedan delat sig och om man tänker så så kan man gå hur långt som helst tillbaka i tiden, alltså jag, och du, är gammla. Som fan. Äldre än fan t.o.m.
Förlåt att det här blev ett så sjukt konstigt och rörigt inlägg men jag är helt blåst i huvudet. Det enda som det finns plats för geometri, 30-åriga kriget och sannolikhetslära. Jag hör av mig när jag blivit normal igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar