Höga berg och djupa dalar.

Jag har sett att folk tydligen kallar västkusten för bästkusten, så tydligen är det okej att döpa om kuster. Höga kuset får nu bli vackra kusten.

Jag är nu hemma efter en helg i stugan, stugan som ligger på den vackraste kusten av dem alla. När vi for ner i fredags var det ju snöstorm light och jag såg framför mig en helg med enbart inomhusaktiviteter. Men när jag vaknade på lördag morgon sken solen som aldrig förr, det blev en perfekt dag. Luften var kall och klar, inte ett moln och strålande sol. Vi drog till mormors grav och tände lite ljus och sen vidare ut till rotsidan som var underbart, lagom med vågor och tomt på folk.
I dag har övervakade jag när Mikael började isolera för vintervatten, när jag gett honom nog med råd och tips och sett att han nog skulle klara sig själv drog jag och Karin på prommis. Vi fortsatte att ha tur med vädret och klädde på oss så att vi inte skulle frysa. En bit från vår stuga finns ett ödehus som alltid varit tomt och öde, nu lyckades vi få upp dörren, utan att förstöra något, och kunde smyga runt och bara glo på alla gamla fina grejjer som fanns kvar. I trappan stod en burk med hallon och i köket två manglar. Det var ett riktigt äventyr.
Nu har jag smuts under naglarna, skitigt hår och en lycklig själ.

Salut.