Good times are gone forever

Snart ska Lena flytta från min stadsdel. En månad efter henne ska jag flytta från min stadsdel. Det känns, det svider och det värker. Aldrig har det kännts så gött som det gör nu, när jag, Frida och Lena bor på spottavstånd från varandra.  Och nu ska allt ändras, för första gången känner jag oro som inte bara bottnar i stress, vi snackar riktiga känslor. Vad håller jag på med? Ska jag flytta ifrån allt det här? Min kille, mina tjejer, mina bebisar, mina syskon och min familj? Kan ni inte hänka? Snälla?

Bilden illustrerar förresten en typisk Lena aktivitet, sova på min kökssoffa.