Ni som följer Fridas blogg har säkert hängt med i den horribla historien om blottaren. Under två dagar nu har jag och Frida suttit och pluggat tillsammans och tagit pauser för att gå ut med diverse hundar. Halvt på skämt och halvt på allvar har vi sagt att vi går på blottarjakt. I dag fick jakten resultat. På väg hem så fryser Frida till och ba: där är han! Snabbt som ögat ringer hon polisen medans jag, som har den stora svarta farliga hunden med mig, smyger närmare och låser fast honom med blicken. Frida lämnar utförligt signalement till poliserna och jag föreslår att vi ska dela på oss för att liksom ringa in den idioten men knappt har jag gått några steg så börjar han springa. Jag, minmin, frida och bill springer efter men han är borta. Lite planlöst irrar vi runt i skogarna kring kolbäcksskolan innan vi går hem och är uppgivna. Tankarna snurrar i mitt huvud, varför gjorde jag inte mer? Varför fotade jag inte den jäveln, varför hotade jag inte bara att bussa hunden på honom om han rörde sig? Åååååååh! Det här är alltså fjärde gången som Frittzor blir blottad av en och samma man. Hon börjar bli ganska less.

Kolla också här