En sån där kväll då jag tänker på hur mycket jag älskar sommarnätterna i Umeå eftersom dom är som en skymning fast utan det efterföljande mörkret.
En sån där kväll då jag gör det ena felet efter det andra på mitt broderi bara för att jag försöker göra fler saker samtidigt.
En sån kväll då jag tänker på Karin Boye och på hur storslagen hon var.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar