Sitter på tåget, sista etappen innan jag är framme i Göteborg, hos en säng, en dusch och en kaffekokare.
Det här med resande börjar bli en vardag. Efter julens san fran äventyr så stannade jag inte i Uppsala mer än en månad i sträck. Det var Uppsala - Göteborg , Uppsala - Umeå Ett jävla kajkande. Nätter på ybuss, tidiga mornar eller sena kvällar på xet, sömn på sjs hårda liggvagnsbritsar och eviga förseningar. Sommaren har gått i exakt samma tecken, Umeå - stugor - Göteborg - Uppsala - Helsingfors - Stockholm - Umeå. I Umeå bor jag lite sporadiskt med kläder liggande på golvet, hängande på bokhyllor och nerpackade i resväskor. Jag vandrar mellan husets olika sängar och lämnar efter mig ett spår av snus, koftor och medicinkartor. Men det gör absolut ingenting för visst finns det mål och mening i min färd, men det är vägen som är mödan värd.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar