3.31.2010
Multimedia message
Jag känner att jag måste skriva några ord om de senaste dagarna. Vi har haft didaktik dagar och fått hjälp tips och stöd inför våra stundande lektioner. Jag har aldrig insett hur mycket arbete som ligger bakom en enda lektion! För att inte prata om ett två veckors lektioner. Det ska finnas ett syfte, delmål och lektionsmål. Varenda minut ska kartläggas, på rikt! Varenda liten hostning som man som lärare yttrar ska analyseras självkritiskt och jag älskar det. Blod, svett och tårar, sa min lärare, det och massor av misstag är det bästa sättet att lära sig. Läraryrket är ett kall. Och nu är all osäkerhet som bortblåst, this is the shit!
3.28.2010
Dagens jag - tog en tripp till Norrtälje
Chillade lite med Nils Ferlin.
Försökte stoppa en andfight. Det var omöjligt. Dom vägrade lyssna.
Det var en rolig tripp, trots allt.
3.26.2010
Skjut mä, Veronika!
I går kollade jag på Uppdrag granskning (avsnittet från i onsdags, det finns på svt play). Avsnittet handlade om en tjej, i den gudsförgätna orten Bjästa i Öviks kommun, som blev våldtagen av en kille på samma skola. Bara det, sjukt hemskt att arbetsmiljön är så otrygg och våldsam att man kan bli våldtagen på sin skola. Men, det kommer mer, ingen trodde på tjejen, inte ens när killen erkände och blev dömd i högsta instansen. Istället blev den våldtagna tjejen utfryst, inte bara av andra elever på skolan utan också av lärare, präst, fritidsledare och andra vuxna i Bjästa. Våldtäktsmannens mamma startade en facebookgrupp för alla som ville stödja hennes son. Gruppen fick asmånga deltagare. Tjejen blev trakasserad och mordhotad på internet och i skolan. Våldtäktsmannens bror startade en blogg där rykten spreds om den våldtagna tjejen. Våldtäktsmannen blev förflyttad från sin skola varpå en grupp elever strejkade för att han skulle få komma tillbaka. Och trots att Våldtäktsmannen hade fått besöksförbud mot den våldtagna flickan fick han delta på sin gamla skolas skolavslutning, prästen tillät det. Killen delade ut blommor till sina gamla klasskamrater och lärare och fick stående ovationer av de närvarande. Samma kväll våldtog han ytterligare en tjej. DNA-prov kunde bevisa hans skuld och han blev återigen dömd. Fortfarande var stor del av befolkningen i Bjästa övertygade om hans oskuld.
I programmet intervjuades befolkningen i Bjästa. Många menade att flickan varit otydlig i sin beskrivning, att hon berättat olika historier för olika personer, trots att ingen pratat med flickan, de hade hört det från bekantas bekanta. En 51-årig kvinna menade att det kändes otroligt att någon kan bli tvingad att suga av någon, "det är väl bara att bita ifrån". En annan pekade på att pojken var så snygg och trevlig att "han inte behövde våldta för att få en tjej". En tredje hade en egen teori om att tjejen var sur för att killen inte ville vara ihop med henne och därför hämnades. Lärarna och rektorn bestämde sig för att vara neutrala i frågan, de ville inte ta sida. När prästen, som bjöd in killen till skolavslutningen fick höra att killen våldtagit igen utbrast han "stackars kille!". Ledaren på fritidsgården menade att det var lika synd om killen som om tjejen.
Jag kan inte släppa det här programmet. Jag blir så mörkrädd, inte bara för att en byggd försvarar en dömd våldtäktsman, utan för att kunskapen om våldtäkt är så liten. Våldtäkt handlar om makt. Att tvinga sig på någon. Det har ingen med kåthet att göra. Det spelar ingen roll hur snygg man är, eller hur trevlig man verkar vara. Att våldta någon är att ta ifrån den det största och viktigaste personen har, sin egen vilja och sin rättighet att säga nej. En våldtäktsman är inget offer, han är en produkt av ett samhälle med värdelös kvinnosyn och människosyn.
Programmet blev givetvis väldigt uppmärksammat i media. Tidningar, radio och tv har pratat om händelsen och helt plötsligt kryllar det av pudlar i Bjästa. Alla ångrar sig och darrar på rösten, nästan grinar i tv för att få förlåtelse. Hell no! Jag tänker inte tycka synd om er. För jag är inte säker på att ni förstår, mer än att ni blivit utskällda och utskämda i etern. Lär er något av händelsen. Jag är övertygad om att det här inte är en engångsföreteelse, i Sverige. Eller runt om i världen. Och vem fan vill leva i en sån värld? Nä, skjut mä, Veronika!
Dagens jag - a freak!
På senaste har jag fått någon sorts utslag i ansiktet. De kommer lite nu och då och ser för jävliga ut och gör dessutom ont som bara den. Först trodde jag att de berodde på kylan men nu börjar jag misstänka att det kanske handlar om någon typ av stressrealterad åkomma. Som tur är har jag kontakter, kontakter med receptbelagd kortisonsalva. Tack gode gud för det!P.s nu har jag varit två dar på praktik. I går trodde jag att jag skulle grina, hoppa av lärarprogrammet eller återgå till förskolan. Nu har peppen kommit. Nu ska det börjas planera lektioner och det känns fruktansvärt roligt. Hurra för det!
Multimedia message
När det gäller mardrömmar har jag två återkommande teman. Det ena utspelar sig alltid i ett okänt hus mitt ute i ingenstans. Omgivningarna är förresten ganska lika omne där min mormor bodde Sina sista år i livet. Jag uppfattade alltid det stället som väldigt ensligt. Det var mest backar, åkrar och några hus där man aldrig såg någon. Iallafall, åter till drömmen, av någon anledning ska jag bo i det här ensliga huset helt själv. På dagen här jag sällskap av min familj men framåt kvällen måste dom fara. Jag bönar och ber att någon ska stanna hos mig men förstår också att dom måste hem för att ta hand om sina bestyr. Jag är alltså ensam i det stora huset som alltid är väldigt dunkelt belyst. Just när jag ska gå och lägga mig förstår jag att det finns nån annan där och drömmen slutar alltid med att jag går runt i det mörka huset och söker personen som finns där men inte går att hitta. En enda gång har jag lyckats övertala Karin att stanna. Vi åt godis och skulle ha myskväll men det slutade med att vi flydde av skräck. Den andra återkommande mardrömmen handlar alltid om min lillebror Simon. Hur jag måste rädda honom i olika situationer. Ibland hinner jag inte och han dör men för det mesta vaknar jag innan jag lyckats.
På sista tiden drömmer jag bara mardrömmar eller stressdrömmar, som ofta går ut på att jag måste ta mig någonstans men aldrig kommer fram eller att jag försöker öppna ögonen men det inte går. Jag kommer oftast ihåg mina drömmar och berättar de gärna vidare till alla som vill höra. Du då? Har du nån återkommande mardröm? Please do tell. Puss
På sista tiden drömmer jag bara mardrömmar eller stressdrömmar, som ofta går ut på att jag måste ta mig någonstans men aldrig kommer fram eller att jag försöker öppna ögonen men det inte går. Jag kommer oftast ihåg mina drömmar och berättar de gärna vidare till alla som vill höra. Du då? Har du nån återkommande mardröm? Please do tell. Puss
3.25.2010
3.24.2010
Fröken Frykholm
Först och främst ska jag med glädje meddela att nationalekonomin nu är över. Jag skrev tenta i går. Och som jag skrev. Sidor upp och sidor ner om prisindex, inflationer, jämvikt, arbetslöshet, nominell BNP m.m. m.m. m.m. Nu är det bara att hoppas att det gör vägen.
Imorgon börjar jag min praktik. I fem veckor ska jag låtsas vara samhällskunskapslärare på en högstadieskola i obygden. En smula nervös är jag. Mest för det här med hur man ska bemöta högstadieungdomar, få deras respekt men inte ses som en kärring, eller värre. I mitt huvud radade jag upp några alternativa lärarroller:
1. Den käcka ungdomliga typen som vet exakt hur det är att vara tonåring. Svär, använder sig av de hippaste slangorden och låter kidsen bete sig lite som dom vill i klassrummet. Går fett med bort!!!! Jag kan inte tuffa slangord och jag kommer bli galen om ungarna spottar på golvet eller talar i mun på mig. Nej tack!
2. Willy Wonka typen. Rapp i käften, inte särskilt intresserad av att bonda med tjocka eller bortskämda glin, bär lustiga kläder och glider då och då in i flashbacks från sin uppväxt.
Jag tror att vi börjar närma oss men eftersom jag inte har lust att ha på mig en stormhatt eller gå med käpp och äckliga gummihandskar stryker vi willy från listan.
3. Hård med rättvisa läraren. Visar var skåpet ska stå redan första dagen. Lyssnar på eleverna men kräver att dom lyssnar i gengälld. Drar ett skämt nu och då och uppskattar spontana diskussioner, så länge dom på något sätt är väsentliga för ämnet.
Det här var Karins förslag. Jag litar på henne. Hon har gått på högstadiet för mindre än fem år sen (det har inte jag).
En kort checklist för vad varje kandidat bör tänka på:
- Sitt inte på katedern och föreläs, det ser fånigt ut. Har du dessutom kjol är det fritt fram för insyn.
- Tänk på den personliga hygienen. Ett öknamn som svettmajen fastnar så fort och kan skada ditt självförtroende for evva!
- Och vad du än gör börja inte grina. Det blir bara dåli stämning!
/ Fröken Frykholm
3.22.2010
Dagens jag - kvällen före tentan
En bild säger mer än tusen ord.
Däremot måste jag säga att jag är rörande överens med Sofia, nationalekonomin är den kurs där jag gått in med minst förkunskap och den kurs där jag lärt mig mest. Hellskotta vad jag kan! (Snälla söta rara låt det vara tillräckligt mycket för att klara tentan!)
3.21.2010
3.20.2010
Snushunden
Mamma mailade den här bilden och jag tror nästan jag kräks av hemlängtan. Jag har inte varit borta från Umeå så här länge någonsin (tror jag...). Men snart, snart...p.s jag minns så väl den dagen Viggo testade på snus för första gången. Han och Minmin turades om att slicka på en gammal snus dom hittat, sen spydde de bägge. Tydligen fick han blodad tand.
3.18.2010
3.16.2010
Mamma och Simon hälsar på och vi åker till Stockholm
På medelhavsmuseet, terracottaarmén. Jag har underbar hållning.
Hannes "ärret" Frykholm
Bästa frukosten.
Vi tittade på möbler som var mer som konstverk. Den här fåtöljen heter KARIN!!!
Anna ser fasligt arg ut när hon sover.
3.15.2010
3.14.2010
3.13.2010
3.11.2010
My brother's back in town
Jag och Simon drog ut på en utflykt.
Första stoppet var Biotopia
Där det fanns uppstoppade djur
och bebisskelett (okej då det var en orangutang)
och fina montrar
med olika teman.
Den här montern hette typ Norrland.
Det kändes tryggt, tyckte vi.
Efter en fikapaus
Chillade vi med lite random people.
Simon snackar med sin kompis Gustav.
Sen gick vi hem. Snipp snapp snut, så var sagan slut.
Multimedia message
3.07.2010
3.05.2010
Dagens jag - har blivit med fåtölj
I dag var jag på röda korsets second hand affär. Där blev jag med fåtölj. Och tack vare en snäll kusin (som inte är min kusin) med bil kunde stolen flytta in hos mig. Att vara särbo med en möbel känns onödigt slitsamt.Ett beslut som vuxit fram och fått mogna under en tid är att förpassa mitt skrivbord (som jag ändå bara belamrar med skit) till vinden och ersätta detta med en trevlig stol där jag kan mysa ner mig med mina skolböcker. Som bilden avslöjar har skrivbordet inte kommit så långt än. Jag inväntar bärhjälp.
3.03.2010
3.02.2010
Dagens jag - tar kvällspasset på Engelska Parken
Har ett gigantiskt hus för mig själv, både skönt och en smula läskigt...
3.01.2010
Dagens jag - ibland ser jag så utvecklingsstörd ut...
tur att jag är i gott sällskap!
Och svaret på allas fråga är: ja! mina kompisar älskar när jag lägger ut osmikrande bilder på dom på bloggen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)