Hej civilisation!

Jag och David hade sedan länge bestämt oss för att fara på äventyr. Ursprungsplanen var egentligen ryska gränsen i Norge men när vi singlade slant ändrades planerna och vi for till klimpfjäll för lite fjällvandring istället. Att vara i klimpfjäll äger. Där sover jag länge och tungt, äter massa god mat, gör små utflykter, kollar på film och (för att använda ett uttryck som Hannes gärna och ofta tar till) bara ÄR. Här är en liten resumé av våra äventyr.

Första kvällen was all about planering. Kolla lite karta, packa lite grejer och sånt där. Jag hjälpte till men i ärlighetens namn var det nog mest David och Kjell som fixade.

Nästa morgon klev vi upp tidigt för att ÅKA HELIKOPTER.

Jag har aldrig åkt helikopter förut och var väldigt förväntansfull.

I en helikopter finns det mycket knappar och spakar och mätare men man får inte röra. Jag rörde inte.

Vi hade sjukt tur med vädret

nog för att det var så kallt att man behövde vantar och långkalsonger men det var det soligt och klart.

Vi landade vid den här tjärnen som låg mitt i den karga fjällvärlden.

Där satte vi basecamp.

Sen gjorde vi upp eld, som sig bör. Min kille är värsta friluftsgeniet, vilket är tur då jag inte ens kan få fyr i en braskamin.

Jag lekte lite Hannibal. 

Friluftsgeniet grillade fisk.

Sen blev det mörkt, väldigt mörkt. Här sitter jag och är rädd efter att ha blivit skrämd av en rädd renkalv. Vi skrek lika högt, renkalven och jag men hen började. Sen sov vi i tält och jag låg och tänkte på björnar.  Under natten var det frostgrader och när vi vaknade hade kondensen  inne i tälten blivit till is. Jag sov lika bra för det.

När vi var tillbaka hos Kjell och Monika bestämde vi oss för att göra en utflykt till stekenjokk. På vintern är vägen hit helt avstängd och täckt av ca. tre meter snö. När det är dags att gräva fram vägen igen, till våren, använder man sig av europas största snöslunga.

I stekenjokk låg det en gruva förut. Det gör det inte längre.

Det är hyfsat kargt och livlöst

men väldigt vackert, på sitt egna lilla sätt.

Kjell är fiskare och jag hjälpte honom lite. Tex rensade jag fisk och hämtade in den från röken.

Varje morgon strövade jag lite på ägorna och tänkte på livet.

Som sällskap hade jag den här valpen.

Nästa utflykt gick till Fatmomakke. Här finns bland annat en dansbana där nog en och annan bastard blivit till.

Tydligen var det här en ganska stor dansbana när det begav sig för på den här scenen har både arvingarna och Tommy Körberg spelat.

Om man inte vill ägna sig åt synd kan man gå tvärs över vattnet.

Där finns jesus

och typ tusen kåtor som folk använder som sommarstugor.

Den här kåtan är till för böner och är en gåva från Lapp-Lisa.

Förutom Jesus, dansbana och kåtor finns det en souvenirbutik med en väldigt oklar träfigur utanför. 

Sista kvällen i inlandet hängde jag med Kjell och gubbarna på skjutbanan. 

Där bjöds det på kokkaffe och fika samt en och annan anekdot. 

Nu är vi tillbaka vid kusten, på måndag börjar skolan och det är dags att slå fast att hösten är här. Jag har bestämt mig för att bara gilla läget och leva i nuet.

Carpe diem på er alla.